Kvalitetssäkring av handledarrollen
- Kvalitetssäkring av handledarrollen
Bakgrund
"Den reformerade gymnasieskolan och det vidgade lärandet i arbetet ställer höga krav på handledningen. Handledarens främsta uppgift är att hjälpa eleven att utvecklas till en självständig yrkesman med ett självreflekterande färhållningssätt till arbetet. Härigenom kan eleven förstå yrkets innebörd och lotsas framåt i arbetsuppgifterna" ( Mauduit,J. Delkurs 2:4. Former och tekniker för handledning inom APU).
Skolans roll är att klargöra målen rörande ledarrollen inom APU samt belysa de faktorer som kan leda till en tillfredsstälande APU med hög kvalitet. Vilka mål och krav skall gälla för APU verksamheten samt de villkor och förutsättningar som gäller för verksamhetens områden, är viktiga frågor att beakta i detta sammanhang. Resultatet av denna analys bör utgöra ett utvecklingsbart kvalitetsprogram för APU verksamheten.
Mål för handledningen som utgör handledarens övergripande arbetsuppgifter
En god handledare är inte endast en fackman som förmedlar kunskaper utan en människa som ser till hela elevens behov. Hans/hennes uppgift i första hand, är att se till att arbetsuppgifterna anpassa efter elevens förmåga och de aktuella kursplanerna.
-
- Stötta eleven i sitt yrkesval så att eleven växer snabbare med uppgifterna
-
- Bidra med konstruktiva lösningar för att uppnå de mål som framgår av elevens individuella studieplan i relation till arbetet som pågår på arbetsplatsen
-
- Medverka till att eleven har en klar uppfattning om ramarna som gäller för arbetet
-
- Hjälpa till att knyta an till en arbetsmarknad i förändring
-
- Upptäcka elevens behov i sin ykesroll och dela med sig av sina "livskunskaper"
-
- Hjälpa eleven att dokumentera iakttagelser på arbetsplatsen så att dokumentationen kan utveckla elevens analytiska förmåga
-
- Bidra till ett bättre arbetsliv med mindre ohälsa och större möjligheter till personlig utveckling och välbefinnande
-
- Hjälpa eleven att se hur olika faltorer kan medverka i ett livslångt lärande
-
- Rekommendera olika förhållningssätt till arbetsuppgifters genomförande för att förstärka elevens problemlösnings- och handlingsförmåga
En APU introduktion borde vara en självklarhet för en elev. Under en sådan introduktion är det viktigt att arbetsfördelningen med specifika arbetsmoment tydliggörs. Eleven bör ha ett schema att gå efter med arbetsbeskrivningar som är anpassade till elevens arbetskapacitet och förutsättningar. Ett upprättande av en sådan arbetsveskrivning bör ske i samråd med handledaren och yrkesläraren.
Önskemålet för en lyckad handledning vore att en grupp lärare och handledare omsätter gemensamma pedagogiska idéer som kan vara till gagn för elevernas kunskapsutveckling och utgör ett underlag för förnyelseidéer gentemot arbetsmarknadens behov.
Det behövs kontinuerliga insatser från yrkeslärarna i samarbete med handledarna för att omstrukturera APU verksamheten utifrån arbetsmarknadens behov. Denna samverkkan måste ges större utrymme och befogenheter för att förändra skolarbetet utifrån elevernas behov och på pedagogikens villkor. Båda parter måste kunna avsätta tid för att ge och ta emot relevant information för att klargöra, belysa och beskriva hur den arbetsplatsförlagda utbildningen skall kunna knytas an till de utbildningskurser som gäller för närvarande.
Det finns skäl att stimulera olika styrgrupper som kan verka för en bättre samverkan mellan skola och näringsliv. Ett skäl är att skolans organisation av utbildning och företagets krav på produktion skall mötas och samsas. Skolan uppfattar oftast att branschen hat ett svagt intresse för utbildningen p g a de skilda förutsättningar som råder i de båda verksemheterna. En samverkan mellan skola - arbetsliv kan hjälpa till att överbrygga dessa skillnader.
Handledaren skall kunna lyssna med lyhördhet och respekt på eleven för att det skall bli möjligt att förstå vad denne/denna kan och vill i fråga om sitt lärande i arbetet och framförallt i kunskapsutvecklingen och färdighetsträningen.
Vana ledare i näringslivet kan hjälpa skolans lärare att handskas med konkurrenssituationer som skolan utsatts för. Det är bra att byta erfarenheter om ledarskap och annat mellan skola och näringsliv. För att det skall ske måste yrkeslärarna bryta olika mönster i skolarbete och våga ta för sig i direkt kommunikation med näringslivet. Varje partner måste undersöka vad som händer hos den andra.
Olika projektarbeten kan bidra till att förena verksamheterna. Eleverna får också vara med i diskussionerna och fatta beslut samt ta ansvar för de beslut de har tagit i samråd med lärarna och handledarna.
En samverkan mellan skola - näringsliv skulle kunna yttra sig i skapandet av ett faddersystem som går ut på att en grupp handledare slår sig samman och "adopterar" en skola för att hjälpa till att utbilda både lärare och elever.
Kvalitetsindikatorer som kan visa hur väl handledaren lyckas med sitt uppdrag
En god relation till adepten, i form av tillit, förtroende, intresse, vilja och inte minst lämplighet är en förutsättning för lyckad handledning.
Eleven visar att han kan utföra de tilldelade arbetsuppgifterna tack vare att handledningen är på rätt nivå samt anpassad till elevens förutsättningar.
Handledaren och eleven har kontunuerligt konstruktiva diskussioner om vilka incitament som finns för eleven. De didaktiska utmaningarna som yttrar sig i vad arbetet består av, samt hur detta arbete genomförs och bedöms, är tydliga för alla inblandade, inte minst eleven och handledaren.
Eleven utvecklar sin problemlösningsförmåga samt lär sig att ta egna initiativ i samvaro med andra och i direkt anslutning till verkliga arbetsuppgifter. Eleven görs till en medveten agent i sitt lärande.
Eleven blir nyfiken och villig att se sig omkting för att upptäcka nya möjligheter, helhetsperspektiv, tolkningar och inte för tidigt fastna i en enda tanke. Dessutom är det viktigt för eleven att vara initiativrik och inte enbart vänta på handledarens förslag till olika typer av handlingar.
De goda personkontakterna mellan yrkesläraren och handledaren vid företaget, för information och utbyte av erfarenheter är ett led i elevens utveckling.
Inlärningen underlättas av att eleven ges möjligheten till aktivt tänkande och reflektion. Detta ger olika möjligheter för eleven att förstå vad som skall läras och i vilket sammmanhang kunskaperna kan användas.
Handledaren ger tydliga och raka besked om arbetsbeskrivningar, demonstrerar arbetet steg för steg, fastställer resultat och motiverar varför man gör det man gör. Handledaren låter eleven handla på egen hand så att han/hon lär sig ta ansvar och diskutera utförda arbetsuppgifter samt finns till hands.
Analys av APU verksamheten
Att mäta graden av elevens kunskapsutveckling i förhållande till de uppsatta målen är en komplex uppgift för både yrkesläraren och handledaren.
Det är betydelsefullt för att eleven skall bli intresserad av och medveten om sitt eget lärande, att det i undervisningen i skolan eller på arbetsplatsen, ges möjlighet att reflektera över och kritiskt värdera både sitt eget och andras arbete. Metoder som fokuserar på reflektion och självutvärdering skall uppmuntras. Det kan gälla loggboksanteckningar och portföljmetodik, men framförallt att intensifiera skrivprocessen för att bättre kunna följa och synliggöra sin egen kunskapsprocess. Handledaren och läraren får ökad insikt i elevens kunskapsutveckling och kan därigenom stödja och hjälpa eleven i olika situationer samt höja kvalitén på handledningsprocessen.
Handledaren skall kunna beskriva vad eleven gör eller gjort och vilken inverkan det kan ha haft på slutresultatet. Dessutom skall han/hon kunna ge saklig kritik på genomfört arbete, vara specifik i sin bedömning och visa att han/hon är en uppskattande granskare av arbetsuppgifterna.
En bra relation mellan lärare och handledare är utgångspunkten för en vidare utveckling av skolan i förhållande till näringslivsbehovet. Samtidigt skall vissa nationella ramar gälla så att likvärdigheten kvarstår i all utbildning.
En allsidig mätmetod av kunskapsutveckligen hos eleven skulle vara ett välkommet inslag i all APU verksamhet i hele landet. Skolans egna erfarenheter att utvärdera sig själv skall också ha fritt spelrum.
Att företagen erbjuder ungdomarna en lärmiljö med fungerande lärprocesser med tillfällen till reflektion, att redovisa olika samverkans fomer mellan arbetsplatser och skola samt inrättande av lokala styrelser med arbetsmarknadspartner skulle kunna bidra till elevens kunskapsutveckling och höja kvalitén inom APU verksamheten.
Handledaren måste få insikt i kurplanernas innehåll för att kunna planera, genomföra och utvärdera elevens arbetsinsats.
För att kunna mäta en kunskapsutveckling hos eleven, måste först och främst de kompetenser som beskrivs i kurplanerna med de arbetsprocesser och de undervisningssituationer som förekommer både i skolan och på arbetsplatsen identifieras. Att vara medveten om åtskillnaden mellan kunskapsteori i skolan och de kompetenser som framträder i arbetslivet är av stor betydelse för handledningens kvaluitet och elevens verkliga kunskaps inhämtning.
Handledaren måste skapa betingelser för elevens faktiska kunskaputveckling, dessutom är den sociala kompetensen och de breda kunskapern en viktig del av arbetet. Handledaren skall vara uppmärksam på elevens kommunikations- och inlevelseförmåga gentemot den övriga personalen. Att sätta sig i andras tankar, känslor och värdegrunder är en stor konst som kan leda till framgång för eleven och som handledaren verkligen skall ta hänsyn till i sin bedömning av eleven.
Kvalitet i skolan och inom APU verksamheten handlar om elevens resultat och inte om de värdegrunder som skolan skall arbeta med och för. Hur "duktig" eleven är skall gå före hur "god" medborgare eleven är, i en kvalitetsbedömning av skolan och elev. Handledaren och läraren skall vara medvetna om vilka lärprocesser som eleven känner ansvar för. En elev som är medveten om sitt eget sätt att minnas, lära in, förstå, organisera och lösa problem skall uppmuntras och betygsättas därefter.
Copyright, droit d'auteur Jacky Mauduit